Ut ur bilen väller fem storvuxna kvinnor klädda i svarta chador, (ett heltäckande ytterplagg). Med militärisk disciplin skapar de en ring runt en ung tjej som slits från sin skrikande mamma. Jag ser hur hon dras i håret och trycks ner på marken. Dom sparkar mot hennes liggande kropp och plötsligt har hon kastats in i bilen som snabbt kör i väg. Allt sker inom loppet av endast några minuter.

Kvar står hennes mamma. Hon faller ihop och utbrister i det mest hjärtskärande ljud en människokropp kan skapa. Vi är några som hjälper henne upp. Vi får veta att det är hennes dotters 16 årsdag. Marjam och hennes mamma var på väg för att hämta tårtan till festen och Marjam hade tjatat sig till att få låna sin mammas läppstift. Just idag ville hon känna sig extra fin. Just idag hade hennes mamma gått med på att låta Marjam få det hon ville. Att känna sig extra fin på sin 16-årsdag.

Jag drömde mardrömmar om moralpolisen under flera nätter och var konstant rädd för skåpbilar. När jag var sex år flydde jag och min familj från Iran till Sverige, men för mina kusiner som lever kvar i Iran är det en vardaglig händelse. Något som de bevittnar dagligen.

Vi fick aldrig reda på om Marjam överlevde bortföringen. Om hon fick möjlighet att upplevde en födelsedag till. Men vi vet att det idag finns tusentals unga flickor i Iran som likt Marjam slåss för sin frihet och sin rätt att själv få bestämma över sitt liv och sin kropp. Sin rätt att få sätta på sig läppstift och känna sig extra fin utan att riskera att mista sitt liv. 

Det är upp till FN och EU att säkerställa att våldet i Iran stoppas och att människor tillgodoses sina rättigheter. Vad du och jag kan göra är att vara en megafon för deras röster, sprida deras berättelser och att lyssna. Framför allt ska vi eka barnens röster, för just nu är det också barnen själva som för kampen i Iran. Det är barnen själva, flickor och pojkar i grundskoleåldern som strejkar och gör uppror, medvetna om att de riskerar sina liv. 

I mitt arbete med Clowner utan Gränser har jag sett vilken stor betydelse det har för människor i utsatthet att bli sedda och hörda, och känna att omvärlden stöttar. Som artist möter jag människor, både barn och vuxna med lek, humor och kultur som verktyg. En del kanske tycker skratt kan kännas som en simpel sak i en brinnande kris, men jag har sett gång på gång hur det rivit ner murar, fått rädslan att avta så människor kan mötas, och stärkt barn och kvinnor i att våga stå upp för sig själva. 

11 oktober varje år infaller den Internationella Flickdagen, och idag och alla andra dagar står Clowner utan Gränser upp för flickors rättigheter och för jämställdhet. Vi står i solidaritet med protesterna i Iran. Precis som vi står i solidaritet med de som kämpar för rättvisa och barns rättigheter i Palestina, Afghanistan, Kurdistan, Nigeria, Jemen, Indien och alla andra platser där flickor och kvinnor förtrycks. Det är vår övertygelse att varje människa ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp, sitt eget liv och sin egen framtid. Ingen är fri förrän alla är fria.

I kriser påverkas i stort sett alla människors psykiska hälsa negativt. En undersökning från WHO visar att en av fem (22 %) av alla som upplevt krig eller konflikt de senaste tio åren hamnat i depression, lider av ångest, posttraumatiskt stressyndrom, bipolär sjukdom eller schizofreni.  

Clowner utan Gränser finns på plats i många av världens krisområden och har med egna ögon sett betydelsen av insatser för att främja den psykiska hälsan hos de människor som är drabbade. Vi vill säkerställa att arbetet för psykiska hälsa ska vara en given del i både akutinsatser och långsiktigt arbete. När andra organisationer ser till att människor får mat, vatten, medicin och tak över huvudet arbetar vi med de mjuka värdena i livet. För det är skillnad på att överleva och att leva. Dessa insatser står inte emot varandra utan ger bäst effekt i samverkan med varandra. 

På många platser fungerar samarbetet väl där Clowner utan Gränser kommer in som specialister i stora humanitära organisationers traumainsatser för barn. Genom att skapa trygga rum för barn där skratt och humor får ta plats kan vi ge en livsviktig paus från oro och på så vis skapa känslomässig lättnat och ny kraft för att orka fortsätta kämpa. Många studier visar att lek och skratt är en avgörande del i barns utveckling och ett viktigt verktyg för att minska just stress och oro. Där Clowner utan Gränser är en del av det långsiktiga krisarbetet kan vi se att våld minskar, den psykiska hälsan stärks och att barn får tillgång till sina rättigheter.  

Just nu driver vi ett stort arbete i Ukrainas grannländer för att möta barn och familjer på flykt från kriget. Tillsammans med vår systerorganisation Clowner utan Gränser UK och Plan International Tyskland, finns vi på plats i Moldavien, Polen, Rumänien och Tyskland. Vi står också redo att börja arbeta inne i Ukraina så fort säkerhetsläget tillåter. I respektive land har vi utbildat lokala artister i Clowner utan Gränsers kreativa metoder och tillsammans arbetar vi med barn, ensamkommande ungdomar och familjer, från Ukraina men också från andra grupper som lever i utsatthet. Responsen på aktiviteterna har varit fantastiskt. Efter en föreställning och workshop sa en mamma till oss: 

Some days I feel so bad I don’t feel like doing anything but then I look at my daughter and I push myself to do something. Events like this are so bright and fun and we see the children so happy. This is so important for us. We are really grateful. I liked the part with the magic ball in the bag. How did you do it? I was watching your hands, but I couldn’t see how you did it! If you didn’t leave, then my daughter would stay to play with you. She was scared at first but by the end she could have stayed with you forever!”

Även personal från lokala organisationer vittnar om betydelsen av vårt arbete för barnens psykiska hälsa. På en turné i Rumänien fick vi höra: 

Your visit was such an amazing thing for those children because of the trauma that they are going through. The psychological impact of what you did was amazing and for a week the children kept talking about you.”

Citat som dessa ger hopp. Hopp om att det faktiskt finns saker vi kan göra för att hjälpa barn i kris. Men då krävs också att arbetet får resurser, det är inget som kommer hända av sig själv. Därför är vi mycket oroade över diskussionen om svenskt bistånd som pågår. 2022 skars biståndsbudgeten ner och pengar flyttades till nationellt arbete, vilket innebar att Sverige blev den största mottagaren av vårt eget bistånd. I och med regeringsskiftet är nu enprocentsmålet också hotat då de två största partierna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, vill att det tas bort och drastiskt minska svenskt bistånd, och fokusera det kvarvarande på främst humanitära insatser. Ett beslut som skulle få förödande konsekvenser för människorna vi arbetar med. Humanitära insatser är oerhört viktiga – men det är i kombination med utvecklingsbistånd som vi kan skapa långsiktig förändring. Vi är rädda att om detta blir verklighet så kommer det vara just de ”mjuka värdena”, som främjar psykisk hälsa som det kommer kompromissas med. Vi vill därför påminna om att barns rätt till lek och meningsfull fritid är en del av Barnkonventionen, som är svensk lagstiftning.  Artiklarna i konventionen ska inte ställas mot varandra och de gäller alla barn. Barn på flykt från kriget i Ukraina, barn som lever i rädsla för terror i Nigeria, barn som förlorat sina hem på grund av skogsskövlingen i Kambodja, barn som sitter frihetsberövade i Tunisien, barn i missgynnade områden här hemma i Sverige.  

Behoven är fler och större än någonsin. Nu kan inte Sverige vända världen ryggen. Nej, det är nu vi ska ta ett större ansvar för att säkerställa barns hälsa och välmående. Det är nu vi ska kämpa för alla barns rätt till en barndom med lek och skratt. Det är nu vi ska se till att alla barn får känna hopp om framtiden, oavsett var i världen de växer upp. 

Om du instämmer får du gärna dela denna text så fler får upp ögonen för dessa frågor. Med hopp och skratt förändrar vi liv.