Alla pappor borde få ha lyckliga barn

Jag har besökt många länder med Clowner utan Gränser, men aldrig förut har jag mött så många pappor. Pappor som likt barnen samlas kring clownerna för att se vad de ska hitta på. Pappor som koncentrerat övar för att lära sig tricks som förlänger ett finger, trollar bort en tumme eller tar fram en slant ur ett barns öra. Pappor vars drömmar jag får höra, drömmar om ett liv utan krig.

De berättar för mig om vad de har lämnat bakom sig. Vad de tvingats utsätta sina barn för i strävan efter ett liv utan fallande bomber runt omkring sig. Jag ser sorgen i deras ögon. Sorgen över att inte kunna ge sina barn tak över huvudet, en säng att sova i, skolgång och sorglösa lekar i en park.

Plötsligt får skrattet och leken en helt annan betydelse och vikt. För som en pappa säger till oss: "Kan jag inte ge mina barn ett tryggt hem så ska jag i alla fall då dem att skratta".

Jag ser hur de kämpar för att lära sig clownernas tricks. Tricks som får deras barn att skratta för en stund. Tricks som kommer att hjälpa dem till en stunds lek under den långa resa de har kvar. Tricks som får dessa pappor att återigen faktiskt känna sig som en pappa igen.

Tillbaka i Sverige och här hemma närmar det sig Farsdag och jag tänker på alla pappor som jag träffade på Lesbos. Jag önskar dem många skratt längs med vägen mot deras nya liv. För alla pappor förtjänar att vara världens bästa pappa till sina barn. Alla dagar om året. Överallt i hela världen.

Du kan hjälpa Clowner utan Gränser att sprida skratt till pappor och deras barn på flykt.