30 år sedan folkmordet i Rwanda: Vi minns och fortsätter fredsarbetet
5 maj 2024
Den 7 april 1994 blev starten på ett folkmord som kom att vara i hundra dagar. Det finns fortfarande ingen exakt siffra, men över en miljon människor beräknas ha dödats och över två miljoner människor tvingats på flykt, under de tre månader som massakern i Rwanda pågick.
Både FN och Västvärlden har i efterhand kritiserats för att inte ha agerat för att stoppa folkmordet. Detta trots att ursprunget till landets splittring uppstod i och med koloniseringen av Rwanda under början av 1900-talet. I och med Västvärldens intåg började kolonisatörerna dela upp rwandierna i hierarkier utifrån utseende och etnicitet. Förtryck, marginalisering och avhumanisering följde, medan spänningar och våld mellan grupperna ökade. Maktspelet pågick under årtionden, med en mängd terroraktioner och brutala uppror som fick flera hundratusen tutsier att fly från Rwanda under 60- och 70-talet.
I mitten av juli 1994 hade tutsirebellerna intagit huvudstaden, hutuextremisterna hade flytt och en fred blev äntligen möjlig. Först fyra år efter folkmordet, förkunnades den första folkmordsdomen vid den FN-stödda domstolen ICTR och ett försök till försoning kunde inledas. Aldrig mer sa man, att ett folkmord ska få pågå utan att omvärlden ingriper.
Sedan nittiotalet har Rwanda haft en positiv utveckling med ökad ekonomisk tillväxt och en av världens mest jämställda regeringar. Men fattigdomen är fortfarande utbredd och oroligheterna är närvarande, inte minst på grund av att så många människor tvingas på flykt från krigshärjade Demokratiska Republiken Kongo. Som alltid i krissituationer är kvinnor och barn särskilt utsatta.
Clowner utan Gränser har arbetat i Rwanda sedan 2008 och samarbetat med olika artister och nätverk från hela regionen. Som en konsekvens av folkmordet tvingades en stor mängd barn växa upp utan sina föräldrar vilket innebar att många barn hamnade på gatan. När vi började arbeta i landet startade vi därför cirkusläger under skolloven, för att ge barnen en trygg plats som kunde ersätta det farliga livet på gatan. Flera av barnen som deltog på våra första cirkusläger i Rwanda växte sedan upp och blev cirkusartister själva. Idag leder de egna grupper för barn och beskriver hur cirkusen räddade deras liv. På många sätt är cirkusen ett fredsarbete i praktiken. Det ger barn och unga ett alternativ till den farliga väg som de kriminella gängen erbjuder. Cirkusen bygger självkänsla och förändrar hur människor ser på sig själva, på andra människor och på livet. Eller som en av artisterna sa:
Vårt arbete bidrar till fred. För det går ju faktiskt inte att kriga och skratta samtidigt.
Idag samarbetar vi med cirkusgruppen Unity Circus i Rwanda. I vår cirkusskola får barn och unga, som annars riskerar råka illa ut, lära sig akrobatik och andra cirkustekniker. Cirkusskolan samlar barn från olika områden på landsbygden, utan tillgång till andra fritidsaktiviteter. Här får de stärka sitt självförtroende och uttrycka sina känslor genom akrobatik, teater och lek.
Det är vår starka övertygelse att fred inte enbart är frånvaron av krig och konflikt – utan också närvaron av harmoni, solidaritet och glädje. För barn vars vardag är fylld av våld och rädsla, är det helt avgörande att de får med sig andra positiva upplevelser och verktyg, både för att de idag ska få tillgång till den barndom de har rätt till, men också för att de i framtiden ska kunna vara med och bygga en hållbar och fredlig värld.
